Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Göteborgs kommun
Härlanda kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Härlanda kyrka
Norr om Härlanda kyrka, på andra sidan Härlandavägen finns ruinen efter Härlanda gamla kyrka som daterar sig till 1100-talet, och som revs 1528 på order av Gustav Vasa, eftersom man behövde byggmaterial till Nya Lödöse.
På den plats där Härlanda kyrka står idag låg tidigare landeriet Stora Härlanda. Detta hade vid sekelskiftet 1800 utvecklats till en välskött gårdsanläggning med tillhörande trädgård med flera alléer. År 1916 köptes landeriet av Göteborgs stad. Huvudbyggnaden revs på 1930-talet. Trädgårdens norra del behölls dock och utnyttjades tills vidare som park.
När Härlanda församling bildades i januari 1950 hade församlingen, med sina 30,000 medlemmar, ingen församlingslokal, och behovet av en ny församlingskyrka var alltså akut. Året efter utlyste därför Göteborgs kyrkliga samfällighet en allmän arkitekttävling med syftet att insamla förslag till kyrka för nybildade Härlanda församling.
Uppdraget att rita kyrkan gick till arkitekten Peter Celsing med Hans Kempe och Olle Holst som medarbetare. Peter Celsing var vid den här tiden chefarkitekt vid Stockholms spårvägar, och ritade flera av förortsstationerna i Stockholms tunnelbana. En av hans mest kända byggnader är annars kanske Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm.
I december 1957, när man höll på att bygga taket inträffade en olycka som kom att fördröja kyrkobygget. Vid gjutning av takbalkarna över kyrksalen störtade delar av det gjutna valvet samt tre balkar ned och drog dessutom med sig en vägg i fallet. Ingen av de åtta man som följde med i rasmassorna skadades dock livshotande.
Härlanda kyrka kunde så invigas den första söndagen i advent, den 30 november 1958, men på grund av raset 1957 var inte kyrkan helt färdigställd förrän 1962.
Altaret pryds av en treledad, låg trätavla med målade figurscener som är utförda av Göteborgskonstnären Ivar Lindekrantz. Vi kan där se den Kristus med tre lärjungar.
Så småningom försågs kyrkan 1973 med det latinska korset av ek som hänger på korväggen. Enligt överenskommelse med arkitekt Celsing utarbetade konstnären Erik Sand redan 1962 tre förslag om kors till kyrkan. Statens konstråd i Göteborg motsatte sig dock utsmyckningen med motiveringen att ett kors inte var önskvärt ur konstnärlig synpunkt.
Men när arkitekten Celsing själv utarbetade korset i ek mottog kyrkorådet förslaget med tacksamhet och planerna godkändes av Riksantikvarieämbetet.
Celsing har också ritat bland annat både predikstol och sidoaltare.
På den södra väggen hänger en batikbonad skapad av Göteborgskonstnärinnan Tullan Flink, och på pelaren, på kyrksalssidan hänger en femdelad ikon gjord av Erland Forsberg.
Vid det stora sidofönstret i kyrksalen hänger på en pelare, som ett sidoaltare en altartavla utförd av konstnären Sölve Olsson, och som var en gåva från arkitekt Celsing.
Orgelverket som står i östra delen av sidoskeppet byggdes 1960 av O. Hammarberg & Son i Göteborg.
På den plats där Härlanda kyrka står idag låg tidigare landeriet Stora Härlanda. Detta hade vid sekelskiftet 1800 utvecklats till en välskött gårdsanläggning med tillhörande trädgård med flera alléer. År 1916 köptes landeriet av Göteborgs stad. Huvudbyggnaden revs på 1930-talet. Trädgårdens norra del behölls dock och utnyttjades tills vidare som park.
När Härlanda församling bildades i januari 1950 hade församlingen, med sina 30,000 medlemmar, ingen församlingslokal, och behovet av en ny församlingskyrka var alltså akut. Året efter utlyste därför Göteborgs kyrkliga samfällighet en allmän arkitekttävling med syftet att insamla förslag till kyrka för nybildade Härlanda församling.
Uppdraget att rita kyrkan gick till arkitekten Peter Celsing med Hans Kempe och Olle Holst som medarbetare. Peter Celsing var vid den här tiden chefarkitekt vid Stockholms spårvägar, och ritade flera av förortsstationerna i Stockholms tunnelbana. En av hans mest kända byggnader är annars kanske Kulturhuset vid Sergels torg i Stockholm.
I december 1957, när man höll på att bygga taket inträffade en olycka som kom att fördröja kyrkobygget. Vid gjutning av takbalkarna över kyrksalen störtade delar av det gjutna valvet samt tre balkar ned och drog dessutom med sig en vägg i fallet. Ingen av de åtta man som följde med i rasmassorna skadades dock livshotande.
Härlanda kyrka kunde så invigas den första söndagen i advent, den 30 november 1958, men på grund av raset 1957 var inte kyrkan helt färdigställd förrän 1962.
Altaret pryds av en treledad, låg trätavla med målade figurscener som är utförda av Göteborgskonstnären Ivar Lindekrantz. Vi kan där se den Kristus med tre lärjungar.
Så småningom försågs kyrkan 1973 med det latinska korset av ek som hänger på korväggen. Enligt överenskommelse med arkitekt Celsing utarbetade konstnären Erik Sand redan 1962 tre förslag om kors till kyrkan. Statens konstråd i Göteborg motsatte sig dock utsmyckningen med motiveringen att ett kors inte var önskvärt ur konstnärlig synpunkt.
Men när arkitekten Celsing själv utarbetade korset i ek mottog kyrkorådet förslaget med tacksamhet och planerna godkändes av Riksantikvarieämbetet.
Celsing har också ritat bland annat både predikstol och sidoaltare.
På den södra väggen hänger en batikbonad skapad av Göteborgskonstnärinnan Tullan Flink, och på pelaren, på kyrksalssidan hänger en femdelad ikon gjord av Erland Forsberg.
Vid det stora sidofönstret i kyrksalen hänger på en pelare, som ett sidoaltare en altartavla utförd av konstnären Sölve Olsson, och som var en gåva från arkitekt Celsing.
Orgelverket som står i östra delen av sidoskeppet byggdes 1960 av O. Hammarberg & Son i Göteborg.
