kyrkoguider i Göteborgs stift
producerade av Kyrkoguiden
lista / karta Tranemo kommun

kyrkoguiden
Göteborgs stift
lista

Länghems kyrka

När den nuvarande kyrka invigdes kring midsommar 1834 av biskop C F af Wingård, ersatte den en äldre kyrka som troligen var uppförd i början av 1300-talet och som låg några hundra meter öster om den nuvarande.
Den gamla kyrkan hade blivit för liten för den växande församlingen. Den hade visserligen genomgått en stor ombyggnad 1805, men arbetet var av så dålig kvalitet att man redan tio år senare fick renovera kyrkan på nytt. På inrådan av biskopen beslutade man omkring 1830 att bygga nytt.

Kyrkan har renoverats flera gånger, bland annat i slutet av 1940-talet under ledning av arkitekten Knut Nordenskjöld. Också under andra halvan av 1970-talet och 2001 genomfördes renoveringar av kyrkan. 1917, då kyrkan restaurerades första gången, då efter förslag av Boråsbyggmästarna Albin och Carl Wilhelm Gustafsson, tillkom dekorationsmålningar av John Hedæus. Han utförde många offentliga utsmyckningar inkluderande ett stort antal altarmålningar. Hedaeus, som tillhör Boråskonstnärerna, är representerad på Nationalmuseum och är tillägnad ett eget rum i Borås konstmuseum.

Altartavlan är en kopia av den danske målaren Carl Blochs altartavla med motivet "Kommen till mig”, i denna version målad 1893 av prästdottern Berta Maria Ahlgren i Länghem. I original finns denna i många upplagor kopierade tavla i Hörups kyrka i Skåne.

Ett altarkrucifix av förgyllt silver, som är daterat till år 1550 kommer från den tidigare kyrkan.
Och från den gamla kyrkan förde man också bland annat över predikstolen som tillverkades av rådman H C Datan i Ulricehamn 1715.

Dopfunten är snidad i ek och den tillverkades 1915 av de båda snickarbröderna Claesson på Rosenlund i Fägerhult. Församlingen hade 1870 överlämnat en gamla dopfunt från 1100-talet till Statens Historiska museum, efter att denna stått på kyrkogården och blivit skadad.

I kyrkans mittgång hänger tre ljuskronor, varav den främre av mässing inköptes i slutet av 1700-talet. Den bakersta ljuskronan är från 1700-talet och är av malm, liksom den i mitten, som var en gåva till kyrkan i början av 1600-talet av Beata Margareta Brahe.

På vardera långsidan hänger begravningsvapen. Den ena är till minne av överstelöjtnanten J F von Wachenfeldt, och på den motsatta sidan finns en kopia av ett epitafium över ätten Sparre,

Läktarorgeln är byggd 1858 av Lindegrens orgelbyggeri i Fjärås. Den renoverades 1935 och 1958, men har kvar den ursprungliga orgelfasaden. Kororgeln från 1977 är byggd av Grönlunds orgelbyggeri i Norrbotten.

I tornet hänger tre klockor. Om den största vet man inte mer än att den fanns i slutet av 1620-talet, och att den blev omgjuten 1742. Mellanklockan som är från 1400 har blivit döpt till Martinus, vilket är den latinska motsvarigheten till Martin eller Mårten. Lillklockan är från 1569 och bär namnet Elisabeth.

På den gamla kyrkogården finns ännu ett gravkor kvar, tillhörande den gamla rivna medeltidskyrkan. Man har vid flera tillfället låtit föra ut och på kyrkogården begrava dem som legat i gravkammaren, men det ska ännu finna några kistor kvar i gravkammaren.