kyrkor i Göteborgs stift
guider producerade av Kyrkoguiden
lista / karta Göteborgs kommun

kyrkor
Göteborgs stift
lista

Torslanda kyrka

Man tror att Torslanda kyrka är byggd på en gammal hednisk offerplats. Till sina äldsta delar är kyrkan från slutet av 1100-talet eller början av 1200-talet. Av den ursprungliga kyrkan finns det så kallade långhuset kvar. Vapenhuset i väster byggdes 1766 men förlängdes i mitten av 1980-talet. Koret byggdes nytt 1780 och sakristian tillkom 1806.

Under medeltiden låg Torslanda på gränsen mellan Norge-Danmark och Sverige. Och fram till 1658 när Bohuslän blev Svenskt tjänade också kyrkan som skydd under oroliga tider.
Därför fanns det till exempel ursprungligen bara två små fönster mot söder. Redan före 1735 öppnade man fler fönster i långhuset, och 1835 fick kyrkan de antal fönster och den storlek på fönster som vi nu har idag.

Även om bänkarna i kyrkan ser gamla ut är de relativt nya. De ersatte bänkar från 1800-talet. Den tavla som sitter på högerväggen föreställer Susanna i Babylon, målad 1781 av konstnären Johan Rodin.
På barriären till orgelläktaren som är byggd 1671 finns det målningar av Jesus och de tolv apostlarna. Bakom själva orgelfasaden som är från 1857, döljer sig en orgel med 12 stämmor som byggdes 1972 av Lindegrans orgelbyggeri i Göteborg. Votivskeppet som hänger framför läktaren är en replik av det ursprungliga som var från 1600-talet.

Det stora triumfkrucifixet som hänger i bjälken vid korets början är troligtvis ett inhemskt arbete från slutet av 1400-talet. Liknande krucifix finns i kyrkorna på Gotland och dessa har ofta bilder på Maria.

Altarskåpet är också från 1400-talet. I mitten ses Gud fader med en spira och en glob, tecken på Guds allsmäktighet. Runt omkring honom står de tolv apostlarna. Judas finns inte med utan är ersatt med Olav den helige. Han står högst upp till vänster vid Gud fader med foten på ett vilddjur. Detta vilddjur symboliserar hedendomen som besegrades genom Olav Halvardon som blev helgonförklarad efter sin död i slaget vid Stiklestad 1030. Olof den Helige var ju Norges skyddshelgon, men också under medeltiden ett av de populäraste helgonen i norden.

Årtalet 1690 som står målat på tavlan anger troligen det år då tavlan målades om. Man vet inte med säkerhet om tavlan funnits i kyrkan från medeltiden eller om den köptes från någonstans i Bohuslän vid denna tid. Mellan åren 1786 och 1896 hade man istället en altartavla som föreställde Jesus på Korset, och det var först vid en restaurering som altarskåpet ställdes på sin gamla plats.

Predikstolen är visserligen markerad med årtalet 1627, men kan vara mycket äldre. Porträtten runt själva predikstolen föreställer de fyra evangelisterna. Ljudtaket över predikstolen är från 1669.

Dopfunten, eller snarare själva dopskålen, den så kallade cuppan är förmodligen från omkring år 1250, och var ursprungligen inmurad i väggen till vänster vid ingången. Dopfatet som ligger ovanpå cuppan är från 1500-talet, men man använde då en dopfunt i trä.

På kyrkogården finns den fridlysta så kallade "tusenåriga linden", som man med säkerhet vet är minst 800 år. Och intill trädet finns en av Göteborgs märkligaste gravhällar, lagd över kyrkoherden Arfwid Gren som dog 1799, med en nu nästan oläslig text som slutar: "Gnag ey de Dödas Ben. Förvara Deras Minne. Rör ey vid denna Sten. Ty Döden Bor där inne.”