Berättelser om kyrkor i Göteborgs stift
lista / karta Uddevalla kommun
Dragsmarks kyrka
Berättelser om kyrkor
i Göteborgs stift
lista
Dragsmarks kyrka
När Dragsmarks nuvarande kyrka invigdes på nyårsdagen 1756 var det den tredje träkyrkan på nära nog samma plats.
Den första finns omnämnd i dokument från 1500-talet och brann ned efter ett blixtnedslag sommaren 1625. Därefter byggdes en ny, men denna fick rivas 1755 på grund av bristande underhåll.
Omedelbart därefter påbörjades byggandet av den nuvarande kyrkan. Flera inventarier från den rivna kyrkan återanvändes i den nya. Vid invigningen var dock kyrkan endast nödtorftigt färdig. Tornet byggdes till exempel först 1762, alltså sex år senare.
En större ombyggnad ägde rum 1925 under ledning av arkitekt Axel Forssén. Bland annat förlängdes kyrkan då cirka 4,5 meter åt öster genom att man flyttade koret.
Kyrkans tak har målningar från 1776 av Johan Henrik Dieden. Större delen av dessa målningar har under årens lopp förstörts, genom att brädor har bytts ut, och genom att hela taket har varit målat i vitt. År 1988 påbörjades arbetet med att ta fram det som fanns kvar av Johan Henrik Diedens målningar. Originalmålningarna finns i den ursprungliga delen av brädvalvet längst fram i koret. Dessutom i norr och söder längs med och på taklisten med undantag för förlängningsdelen från 1925. Framställningen av treenigheten, i vilken endast duvan och överdelen av korset är originalmålningar, har gjorts med Diedens takmålning i Bokenäs gamla kyrka som förebild.
Även läktarbarriären målades Johan Henrik Dieden. Bilderna framställer Jesus som världens frälsare (Salvator Mundi) samt elva apostlar.
Dopfunten som är gjord av huggen ek är från 1732, och kan ha funnits i den tidigare rivna kyrkan. Doptavlan som visar när Jesus döps av Johannes Döparen, och den helige ande sänker sig ned i form av en duva är målad år 1800 av Johan Henrik.
Brudsoffan är från 1700-talet och har ursprungligen tillhört Dragsmarks kyrka. I början av 1900-talet försvann den ur kyrkan eftersom den var i dåligt skick, och under en tid på 1930-talet deponerades den till Vikarvets Museum i Lysekil, för att sedan från 1990-talet åter vara placerad i Dragsmarks kyrka. Brudsoffan som nu är renoverad har ett vändbart ryggstöd. Syftet med detta var att brudparet före vigselakten satt på soffan – vända mot altaret. Efter vigselakten vände man på soffans ryggstöd, och brudparet satte sig åter på soffan – nu vända mot församlingen.
Man behövde därför inte vända på hela soffan.
Altaruppsatsen är tillverkad av Christen Snedker 1626 samt målad av Johan Maller. Även denna kommer från den tidigare rivna kyrkan, och i likhet med predikstolen har den dansk inskription. Det stora spegelfältet visar en målad framställning av nattvardens instiftande.
Jerusalemskorset som står på altarbordet är ett processionskors snidat i trä av Anders Nelson. Det stora korset är av vitbok medan övriga delar är av rödbok. Rödboken är drivved från Skalhamn i Lyse.
Krucifixet, som hänger över prästbänken, är skulpterat i trä. Kristusfiguren ä från 1500-talet, medan korset är av yngre datum. Krucifixet kan möjligen ha används som processionskrucifix.
I det brand och stöldsäkra visningsskåpet, som är insattes 1990 i norra korväggen förvaras bland annat kyrkans nattvardskärl. Den gamla kalken och patén från 1200-talet av förgyllt silver har tillhört klosterkyrkan, och är sannolikt skänkta av Norges dåvarande kung Haakon Haakonsson. Dessa nattvardskärl har sedan varit i bruk i Dragsmarks kyrka fram till 1972, då den nya kalken och patén togs i bruk. Dessa är formgivna och tillverkade 1972 av guldsmeden Sven Erik Högberg.
Golvuret är från 1737. Urverket drivs med lod som möjligen är en kanonkula, och har endast timvisare.
Kyrkklockan i tornet är från 1698. Den är gjuten i malm av Peter Böök. På klockan finns den latinska inskriptionen ”Soli Deo Gloria” vilket betyder: ”Åt Gud Allena Äran”.
Den första finns omnämnd i dokument från 1500-talet och brann ned efter ett blixtnedslag sommaren 1625. Därefter byggdes en ny, men denna fick rivas 1755 på grund av bristande underhåll.
Omedelbart därefter påbörjades byggandet av den nuvarande kyrkan. Flera inventarier från den rivna kyrkan återanvändes i den nya. Vid invigningen var dock kyrkan endast nödtorftigt färdig. Tornet byggdes till exempel först 1762, alltså sex år senare.
En större ombyggnad ägde rum 1925 under ledning av arkitekt Axel Forssén. Bland annat förlängdes kyrkan då cirka 4,5 meter åt öster genom att man flyttade koret.
Kyrkans tak har målningar från 1776 av Johan Henrik Dieden. Större delen av dessa målningar har under årens lopp förstörts, genom att brädor har bytts ut, och genom att hela taket har varit målat i vitt. År 1988 påbörjades arbetet med att ta fram det som fanns kvar av Johan Henrik Diedens målningar. Originalmålningarna finns i den ursprungliga delen av brädvalvet längst fram i koret. Dessutom i norr och söder längs med och på taklisten med undantag för förlängningsdelen från 1925. Framställningen av treenigheten, i vilken endast duvan och överdelen av korset är originalmålningar, har gjorts med Diedens takmålning i Bokenäs gamla kyrka som förebild.
Även läktarbarriären målades Johan Henrik Dieden. Bilderna framställer Jesus som världens frälsare (Salvator Mundi) samt elva apostlar.
Dopfunten som är gjord av huggen ek är från 1732, och kan ha funnits i den tidigare rivna kyrkan. Doptavlan som visar när Jesus döps av Johannes Döparen, och den helige ande sänker sig ned i form av en duva är målad år 1800 av Johan Henrik.
Brudsoffan är från 1700-talet och har ursprungligen tillhört Dragsmarks kyrka. I början av 1900-talet försvann den ur kyrkan eftersom den var i dåligt skick, och under en tid på 1930-talet deponerades den till Vikarvets Museum i Lysekil, för att sedan från 1990-talet åter vara placerad i Dragsmarks kyrka. Brudsoffan som nu är renoverad har ett vändbart ryggstöd. Syftet med detta var att brudparet före vigselakten satt på soffan – vända mot altaret. Efter vigselakten vände man på soffans ryggstöd, och brudparet satte sig åter på soffan – nu vända mot församlingen.
Man behövde därför inte vända på hela soffan.
Altaruppsatsen är tillverkad av Christen Snedker 1626 samt målad av Johan Maller. Även denna kommer från den tidigare rivna kyrkan, och i likhet med predikstolen har den dansk inskription. Det stora spegelfältet visar en målad framställning av nattvardens instiftande.
Jerusalemskorset som står på altarbordet är ett processionskors snidat i trä av Anders Nelson. Det stora korset är av vitbok medan övriga delar är av rödbok. Rödboken är drivved från Skalhamn i Lyse.
Krucifixet, som hänger över prästbänken, är skulpterat i trä. Kristusfiguren ä från 1500-talet, medan korset är av yngre datum. Krucifixet kan möjligen ha används som processionskrucifix.
I det brand och stöldsäkra visningsskåpet, som är insattes 1990 i norra korväggen förvaras bland annat kyrkans nattvardskärl. Den gamla kalken och patén från 1200-talet av förgyllt silver har tillhört klosterkyrkan, och är sannolikt skänkta av Norges dåvarande kung Haakon Haakonsson. Dessa nattvardskärl har sedan varit i bruk i Dragsmarks kyrka fram till 1972, då den nya kalken och patén togs i bruk. Dessa är formgivna och tillverkade 1972 av guldsmeden Sven Erik Högberg.
Golvuret är från 1737. Urverket drivs med lod som möjligen är en kanonkula, och har endast timvisare.
Kyrkklockan i tornet är från 1698. Den är gjuten i malm av Peter Böök. På klockan finns den latinska inskriptionen ”Soli Deo Gloria” vilket betyder: ”Åt Gud Allena Äran”.
